Ibland blir man lite extra glad som researrangör. Ett av de tillfällena är när våra resenärer väljer att dela sina upplevelser med oss i ord och bild. Och det har Conny gjort!! Conny med resesällskap åkte med oss till Peru och Galapagos våren 2025. I ett antal artiklar under hösten kommer vi dela deras fantastiska äventyr!
Conny reser
Conny Johansson (60) från Falköping beskriver sig som smått restokig. I ungdomen blev det flera luffarresor i både Europa, Asien och Afrika. Nu, i ”mognare” ålder är de mer äventyrliga resorna till avlägsna resmål åter på agendan. För ett par år sedan berättade Conny om sin resa med Kenzan runt hela Kuba. Här kommer hans intryck från Peru och Galapgos 2025. Den som blir nyfiken på mer får gärna besöka hans resedagbok på Instagram – @connyreser.
Bakgrund till kombinationsresan Peru och Galapagos
Peru OCH Galapagos! Två resmål jag alltid drömt om. Givetvis ska jag någon gång i livet se Machu Picchu-ruinerna högt där uppe i otillgängliga Anderna. Galapagos med alla orädda ödlor, sköldpaddor och underliga fåglar ska inte heller missas! När vi planerade den här resan sa jag till min syster – tillika reskamrat – att det här egentligen är två olika resor. Peru en – och Galapagos en annan.
Syrran tittade storögt på lillebror och förklarade att hon är äldre än mig, och att detta kanske är ”hennes chans” att se dessa båda unika besöksmål. Och så är ju livet – vi måste passa på att se, njuta och lära av omvärlden medan vi kan. Så lillebror gav med sig och vi bakade ihop det till en resa – två veckors rundresa i Peru med Amazonas och Anderna samt en avslutande vecka på Galapagos.
Kenzan hjälpte oss med alla våra speciella önskemål och allt har fungerat fantastiskt! Vi ångrar inga av våra val och det var ett perfekt upplägg. ”Vi” – är en 59-årig lillebror, en 67-årig storasyster plus en 71-årig kompis – alla tre hyfsat friska och krya men med varierande grad av utbytta knän och höfter. Och tro det eller ej … vi klarade alla strapatser – t o m att bestiga Huayna Picchu – det där sockertoppsberget som syns bakom Machu Picchu på alla bilder!
Innan vi dyker ned i resan – två saker som var överraskande bra!
1) MATEN – den är i världsklass! Att Peru var ett så kulinariskt resmål där vi formligen ”åt oss igenom hela landet” – från Lima till Amazonas, upp till Cusco och Titicaca – var inte förväntat.
Men såväl ögat som smaklökarna blev förstklassigt serverade från den enklaste restaurang på en bakgata i Lima, via busstoppets bufférestaurang i Urubumba till djungellodgens eleganta bordsservering mitt ute i Amazonas djungler! Imponerande! Jag kan nästan försvara att åka tillbaka till Peru enbart för matens skull!
2) Guiderna är en annan! Vi möttes av oerhört kunniga och inspirerande guider varhelst (nästan) vi åkte. Här krävs fem års universitetsutbildning för att ta sig an oss turister. Inget fusk med vandringssägner och skrönor här inte. Och sättet de återberättar Perus historia på, från lokalbefolkningens egna perspektiv, utan att skuldbelägga kolonisatörerna och oss européer, både imponerar och inspirerar.
Det vi lärt oss i skolan om upptäktsresandet från 1500-talet och framåt kan betraktas från olika synvinklar. Att Machu Picchu ”upptäcktes” av Hiram Bingham 1911 är det västerländska sättet att se på saken. Att vår guides morföräldrar var med och visade honom deras ”sedan gammalt kända” väg upp till den ”glömda staden”, är ett annat. Mycket inspirerande att få höra ”den erövrades historia” på ett så respektfullt sätt.
Acklimatisering i Lima
Skönt att inleda resan med en dag i Lima. Guiden Erika hämtade oss på flygplatsen och tog oss på tur följande dag. Här vänjer vi oss vid tidsomställningen och överraskas av maten, upplever den spanska kolonialarkitekturen med de moriska balkongerna och en alldeles lagom temperatur.
Vi njuter av peruansk ceviche som enligt de lokala finsmakarna måste ätas till lunch, för när kvällen kommer är den för gammal! Vi njuter av solnedgången över Stilla Havet med en glass på en enkel uteservering i Miraflores – högt ovanför stranden och motorvägen utmed den säregna kuststräckan.
Första äventyret – Amazonas
Nästa dag flyger vi till Amazonas. Kanske är inte djungeln det första man tänker sig besöka i Peru – men vi kände att vi inte kan åka ända hit bort utan att uppleva en av världens största djungler och flodsystem. Två tredjedelar av Peru utgörs av Amazonas, medan en mindre del av landet – är andinska berg.
Avstånden mellan extremerna är inte alltid så stora – fågelvägen är det bara några få mil från Cusco på 3400 meters höjd ned till Amazonas-bäckenet på ett par hundra meters höjd!
Amazonas i bästa Indiana Jones stil
Vi flyger till östligaste Peru och landar på en yttepytte-flygplats mitt ute i Amazonas djungler. Det känns nästan som om Indiana Jones nyss var här. Trekvart med motorkanot från den enkla flodhamnen i Puerto Maldonado ligger ”Inkaterra Hacienda” – en underbar boendeanläggning mitt ute i djupaste urskogen – men bara fem minuters vandring upp från floden.
Den är vår bas i tre dagar fyllda av utflykter och djungelvandringar. Trots bussguidens inledande krav om att vi skulle packa om bagaget i stan och endast ta med tio kilo var, fick vi vår vilja igenom och tog med hela resväskan. Skönt att vara i resesällskap med damer som vet hur man får sin vilja igenom!
Vilket boende!
Här levde vi gott. Vi sov i en egen ”cabaña” med väggar av endast myggnät. Ute i den kolsvarta natten påminde syrsor och vrålapor oss om att vi sov mitt ute i djungeln. Ena morgonen vaknade jag av ett ljud som förde tankarna till någon som rensade avloppet i ett höghus!
Det dröjde till soluppgången innan jag insåg vad som väckt mig då vrålaporna svingade sig ned strax utanför myggnätet. Den vackra restaurangbyggnaden var den naturliga mötesplatsen med avkopplande soffgrupper, restaurangbord och fikastation. Anläggningen smälte in lika bra i naturen som alla cabañas – även här var väggarna av myggnät.
Köket serverade fantastisk mat – trerätters både lunch och middag! Ute på gräset höll en Agouti rent från fallfrukt och skräp.
Dagar fyllda med djungeläventyr
Tillsammans med en amerikansk familj fick vi en egen naturguide och gjorde flera dags- och nattutflykter. Det tjattrar och kvittrar överallt i träden. Vi fick uppleva ett rikt djur- och fågelliv från mängder av kryp och smådjur som fladdermöss, tarantellaspindlar och skorpioner till alligatorer, apor och hägrar.
Det konstigaste var nog den säregna och otroligt vackra Hoatzin-fågeln – en stor pippi i fantastisk färgprakt! Vi såg inga jaguarer eller pumor, men det spelar ingen roll. Amazonas skulle vi aldrig velat missa!
Fortsättning följer….
